Snabba cash av Jens Lapidus

Så, nu kommer den första recensionen. Det tog lite längre tid än jag trodde, men det är inte helt lätt att använda Blogger med en iPad. (Speciellt inte när man har lite wi-fi-krångel) Men här är den i alla fall, jag bestämde mig för att börja med den bok jag redan var inne och nosade lite på i presentationen:

Snabba cash av Jens Lapidus

Denna bok läste jag ut på mindre än två dygn. ”Oj, varför då? var den så bra?!” Ja, delvis därför. Men också för att den ingick i mina studier i svensk kriminallitteratur, och jag hade segat lite. Därför var det ju också tur att jag tyckte att den var så pass bra att jag inte hade något emot en sådan intensiv sträckläsning. 

Beskrivning:

”Jorge panikade. Sparkade allt vad han kunde mot kuken på polisen. Mannen vrålade. Jorge hade bara en sak i huvudet: kokset i bagageluckan. Greppade handtaget på luckan. Öppnade den. Slet upp NK-påsen. Polismannen slängde sig mot Jorge. Jorge höll sig fri. Polisen slet upp ett vapen. Skrek något. Jorge sprang. Mannen efter var snabb. Jorge var snabbare. Tacka Gud för tiden på Österåker och den träning han fått på sistone."

Snabba cash är en spänningsroman för 2000-talet, en skildring av samhällets mörka sida där känslokalla psykopater som saknar spärrar styr. Med ett rättframt språk och imponerande berättardriv skildrar Jens Lapidus brottets obönhörliga logik mitt ibland oss. På Stureplan, i Sollentuna, i villaförorterna. Det är en bild av Sverige som anas i medierna, men som vi inte riktigt vill kännas vid. 

JW är stureplanskillen som säljer kokain på de hetaste inneställena. Överklasskillarna han hänger med anar inte att han är en uppkomling som ljuger om sin bakgrund. Han vill vara som dom.

Jorge är latinon som kan allt om koks och som går i land med en osannolikt tjusig rymning från Österåkeranstalten. Väl ute planerar han en grym hämnd mot dem som satte dit honom, juggemaffian med Radovan i spetsen.

Mrado är underhuggare till Radovan. Tidigare var han en av krigsförbrytaren Arkans fruktade pojkar. Det enda han kan: att tortera och plåga utan hänsyn.

Dessa tre mäns vägar korsas på ett ödesdigert sätt som bara kan sluta i en kamp om liv och död. Vägen dit går genom de finaste salongerna på Östermalm, genom fängelser och de tyngsta kriminella gängen, genom skitiga förortsbordeller där flickor hålls fångna, ja, kort sagt, genom ett helvete. Och varför? För snabba cash!

Ja, det här är en fängslande berättelse om droger, våld, och exakt hur imponerande den mänskliga viljestyrkan kan vara. Det verklighetstrogna intrycket av skildringen av Stockholms undre värld är både fantastiskt och obehagligt. Det är också en berättelse om dubbelliv, och hur många olika sidor människor har. Det mest uppenbara exemplet, och det de flesta känner till med berättelsen, är förstås JW som kör svarttaxi och lever på makaroner och ketchup för att ha råd att leva ett lyxliv med sina brat-kompisar. Men om man tänker efter lite gäller detta faktiskt för de andra två huvudkaraktärerna också. Jorge, den självgoda kokaingangstern med skyhöga ambitioner och hatet som drivkraft, är också en osjälvisk och kärleksfull bror. Och Mrado som lever ett tungt kriminellt liv till vardags och inte tvekar för att ta till våld för att få sin vilja igenom, måste varannan vecka under ett dygn försöka bevisa att han är en felfri pappa till sin dotter Lovisa. 

Och mitt i allt detta kan man som läsare inte undgå att slås av en känsla av förvirring och vilsenhet. 

Jag har förstått av andra recensioner att det råder delade meningar om språket. Snabba cash är skriven i en hårdkokt stil, med rappt, korthugget språk och mycket svärord och stockholmsslang. Den hårdkokta deckaren har aldrig fått något särskilt starkt fäste bland de svenska deckarförfattarna (trots att genren aldrig haft några problem på den svenska läsmarknaden). Kanske är det därför folk reagerar så pass starkt på språket som de gör, för att det är ganska ovanligt, vi är inte riktigt vana vid det här språket i svensk kriminallitteratur. Personligen gillade jag språket skarpt. Jag har sällan problem med olika språkstilar när jag läser, eftersom jag tycker att det bidrar så pass till berättelsens stämningar och känslor. Och här matchar språket berättelsen helt perfekt, som är lika rapp, tuff, mörk och modern som språket är. Många tycker tydligen också att mycket stockholmsslang är svårt att förstå, men jag hade faktiskt inga som helst problem på den fronten (betyder det att jag är ovanligt bra på stockholmsslang?)

Ska jag nämna något om filmen också? Jag tycker att filmen är otroligt bra. Det har gjorts en del ändringar, men inget man stör sig så mycket på. Det är mest anpassningar för att få berättelsen att passa bättre för en filmatisering år 2009, snarare än en bok år 2006, men den är fortfarande trogen boken så pass att den uppskattande läsaren även blir en uppskattande tittare, och tvärt om (som i mitt fall). 

Snabba cash är en mycket gripande berättelse som gör mig som läsare mycket engagerad i karaktärerna och deras öden. Den är mycket välskriven, med ett ovanligt men passande språk. Det är en bok jag starkt rekommenderar, oavsett om du sett filmen eller inte (vilken jag också starkt rekommenderar). Om du inte känner att du orkar/hinner/kan med själva läsningen så är ljudboken med Morgan Alling också väldigt bra, han får verkligen karaktärerna att komma till liv!

https://www.bokus.com/bok/9789170016400/snabba-cash/
https://www.adlibris.com/se/bok/snabba-cash-9789170016400

Nämen hallå där! Vad är nu detta? En ny bokblogg? Ja, det är just vad det är det. Johanna var namnet, 23 år (fast bara i en månad till). Här kommer en liten introduktion till varför den här bloggen nu har kommit till:

Det var när jag nu under vårterminen läste en distanskurs i svensk kriminallitteratur vid Mälardalens högskola som jag började fundera på om det är så att de flesta som recenserar böcker på internet är lite dumma i huvudet? Framför allt tänkte jag på detta när jag läste recensioner av Jens Lapidus Snabba Cash. Jag har aldrig varit en sån person som försöker höja min egen intelligens till skyarna. Snarare tvärt om. Men nog kände jag mig som lite av ett snille när jag läste några av recensionerna. Någon hade gett boken betyget 1 av 5 med motiveringen ”har inte läst den” (varför?!) och någon annan försökte skriva en sammanfattning av boken, men råkade istället bara bevisa att hen bara hade sett filmen genom att beskriva allt det som hände i filmen som hände helt annorlunda/inte ens var med i boken. (Lite Easy A, va?)

Sen har jag stött på riktigt bra och kloka recensioner också. Men det känns som att jag inte riktigt kan hitta så många recensioner som representerar mina egna åsikter, och ingen bokblogg jag identifierar mig helt med, rent smakmässigt. Och eftersom jag har märkt att jag får ut så mycket mer av en bok om jag får lufta mina tankar på något sätt, istället för att bara lägga boken på hyllan och gå vidare med livet med en gång, så har jag nu bestämt mig för att starta den här bloggen. 

Så man kan väl säga att tanken med den här bokbloggen är att fylla något sorts tomrum, kanske i första hand för mina egna behovs skull, men förhoppningsvis också för någon annans. Jag hoppas att mina åsikter och funderingar kan ge någonting åt någon annan. För visst kan det vara mycket givande och intressant att höra någon annans synpunkter, både när man håller med och också när man inte alls håller med. Och när man inte tycker något särskilt alls, då tycker iallafall jag att det är mycket värdefullt att höra andras åsikter och synvinklar, för att bättre kunna bygga upp mina egna.

Jag kan inte lova att den här bloggen enbart kommer att bestå av bokrecensioner, det är faktiskt inte alls särskilt troligt. Men jag ska försöka att ändå hålla allt material relaterat till böcker och läsning på ett eller annat sätt. Om jag recenserar en bok som filmatiserats är det mycket troligt att jag kommer nämna filmen också. Och kanske kommer några inlägg inte att handla om någon specifik bok utan om olika mer generella funderingar runtikring böcker och läsning. 

Det var väl allt jag hade att komma med såhär i början. Men den första bokrecensionen kommer inom kort, så stay tuned! (Och var inte rädd för att lämna en kommentar eller två.)